RA och fysisk aktivitet

 
fysisk-aktivitet-2.jpg

RA och fysisk aktivitet

Nu vet vi bättre men förr fick reumatiker rekommendationen att vila vid reumatiska besvär. Idag rekommenderas dock fysisk aktivitet och träning som en del av behandlingen för personer med reumatisk artrit (RA). Ett stort antal vetenskapliga studier har gjorts på just fysisk aktivitet och reumatiska sjukdomar som visar att inflammation, smärta och trötthet minskar (1, 3). Det är inte enbart hård träning som räknas. All fysisk aktivitet gör nytta.

Vad är egentligen fysisk aktivitet?

All fysisk aktivitet är inte träning. Fysisk aktivitet omfattar även all form av kroppsrörelse som ger ökad energiförbrukning. Exempel kan vara  hushållsarbete och trädgårdsarbete, promenader, cykling, friluftsliv, fysisk belastning i arbetet och lek. Med begreppen motion eller träning menar vi fysisk aktivitet som är mer planerad och strukturerad. Ofta byter man till träningskläder och ofta är syftet att förbättra eller upprätthålla till exempel kondition, muskelstyrka, balans, koordination och rörlighet. (3)

Hälsovinster även för personer med RA

Fysisk aktivitet ger samma hälsovinster för en person med RA som för befolkningen i övrigt. Och listan är lång på de positiva effekterna på både den fysiska och psykiska hälsan.

  • Kondition, balans och koordination förbättras.

  • Man blir starkare i både muskler och bindväv.

  • Psykisk ohälsa motverkas, som depression, ångest och oro.

  • Självkänsla och kroppsuppfattning främjas.

  • Risken minskar för en rad sjukdomar, såsom, hjärt- och kärlsjukdomar, slaganfall, viss cancer, typ 2-diabetes, benskörhet, högt blodtryck, höga blodfetter, övervikt och fetma. (6, 4)

  • Riskfaktorer för personer med RA kan motverkas, såsom stress, fatigue (trötthet), hjärt- och kärlsjukdom och osteoporos. (3)

  • Ett stort antal studier och forskning har gjorts på just fysisk aktivitet och reumatiska sjukdomar där man ser hur inflammation, smärta och trötthet minskar. (7)

Vardagsrörelsen är också viktig

Ibland kan det kännas långt till ett svettigt spinningpass eller en löptur i skogen och det är lätt att fokusera på det du inte gör eller orkar med. Då är det viktigt att tänka på att det du gör i din vardag, som att städa eller att ta en extra promenad till pappersinsamlingen också räknas i potten av fysisk aktivitet. Det är minst lika viktigt. Forskning visar nämligen att aktiviteterna vi gör i vår vardag ger stora resultat på vår hälsa. (1,2,3,5)

Motverka stillasittande med en bensträckare!

Idag sitter vi mer än någonsin. Skärmtiden ökar, många väljer att ta bilen och mer än var sjunde vuxen svensk har en stillasittande fritid. Vid stillasittande blir kroppens stora muskelgrupper inaktiva. Sitter man ner för länge utan att ta bensträckare så ökar faktiskt risken för fetma, diabetes, det så kallade metabola syndromet, hjärt– och kärlsjukdom, cancer och förtida död. Det här stillasittandet, eller muskulära inaktiviteten, är oberoende av annan fysisk aktivitet. Det betyder helt enkelt att vi inte ska sitta ner för länge. Även om du ska träna ikväll är det viktigt att du reser dig från skrivbordet en liten stund då och då under dagen. (2)   

Vad kan jag göra?

Det finns alltså tydliga bevis för att träning har positiva hälsoeffekter för dig med RA. Det vi däremot behöver påminna oss om är att all fysisk aktivitet spelar roll. Det handlar inte enbart om att gå till ett träningspass. Det viktiga är att du hittar eget sätt att leva så aktivt som möjligt i din vardag, utifrån dina förutsättningar och vad du upplever dig klara av för dagen. Försök att vara fysiskt aktiv i det lilla och undvik att sitta stilla under lång tid. Hitta sätt som passar dig bäst. Kanske kan du ta trappan istället för hissen, pausgympa på jobbet, föreslå ett promenadmöte, promenera eller cykla till affären, gå av en tidigare busshållplats. Fundera över vilka små saker just du skulle kunna testa!  (2, 3)

Öka

Vardagsaktivitet
Kondition
Muskelstyrka
Balans


Byt

Rulltrappa och hiss mot Trappa
Bil mot Kollektivtrafik, cykel, gå
Sittande mot Regelbundna bensträckare, muskelaktivitet


Minska

Bilåkande
TV-tittande
Skärmtid
Stillasittande

Text: Hanna Blyckert

Har du feedback, funderingar eller tips på innehåll? Kontakta blog@elsa.science


Referenser

  1. Demmelmaier, I., Lindkvist, Å., Nordgren, B. & Opava, C.H. (2015). "A gift from heaven" or "This was not for me". A mixed methods approach to describe experiences of participation in an outsourced physical activity program for persons with rheumatoid arthritis. Clinical Rheumatology, 3(34), ss. 429-439.   

  2. Ekblom Bak, E., Ekblom, B & Hellenius, M-L. (2010). Minskat stillasittande lika viktigt som ökad fysisk aktivitet.  Klinik och vetenskap, läkartidningen vol 9 (107) nr 9.

  3. Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (FYSS). (2016) FYSS-kapitel: Begrepp och definitioner. http://www.fyss.se/wp-content/uploads/2017/09/FA_Begrepp-och-definitioner_FINAL_2016-12.pdf

  4. Holmqvist ME., Wedren S., Jacobsson LT., Klareskog L., Nyberg F., Rantapaa-Dahlqvist S., Alfredsson L & Askling J. (2010) Rapid increase in myocardial infarction risk following diagnosis of rheumatoid arthritis amongst patients diagnosed between 1995 and 2006. J Intern Med 2010, 268(6):578–585.

  5. Nordgren, B,. Fridén, C., Demmelmaier, I,. Bergström, G & Opava, C. (2010) Long-term health-enhancing physical activity in rheumatoid arthritis - the PARA 2010 study.

  6. Statens folkhälsoinstitut (FHI) 2006. Fysisk aktivitet och folkhälsa. Rapport R 2006:13 ISSN.   

  7. George S Metsios, Antonis Stavropoulos-Kalinoglou & George D Kitas (2015) The role of exercise in the management of rheumatoid arthritis, Expert Review of Clinical Immunology, 11:10, 1121-1130, DOI: 10.1586/1744666X.2015.1067606

 
 
Hanna Blyckert