Lars Klareskog: “Vi vill hindra att RA bryter ut”

Professor Lars Klareskog är en av Elsas grundare och världsledande forskare inom reumatoid artrit. Bland annat har han varit med och startat EIRA-projektet. Han ser positivt på framtidens forskning och att kunna upptäcka RA i ett så tidigt skede som möjligt. Att ge lättillgänglig kunskap och verktyg i livsstilsförändring ser han som en av de viktigaste delarna. Och inte minst här kan Elsa spela en stor roll.

Hur kom det sig att du började forska om reumatism? 

När jag läste medicin vaknade intresset för kroniska sjukdomar och orsaker till sjukdom. Efter en tids forskning av funktionen hos en viss molekyl och hur den fungerar olika på människor så ville jag undersöka om detta kunde vara användbart vid inflammationssjukdomar. Detta ledde i sin tur till att jag började studera det! Jag utbildade mig till reumatolog. Under 1980 startade jag en forskningsgrupp där vi lärde oss mycket om hur en ledinflammation kan uppstå. Jag blev sedan professor i immunologi. I slutet på 1990-talet låg vårt fokusområde på att förstå varför reumatoid artrit (RA) egentligen uppkommer.

Vad är EIRA-studien?

EIRA* är en långsiktig forskningsstudie som jag och Lars Alfredsson startade 1996. Målet med studien är att förstå betydelsen av livsstils- och miljöfaktorer vid uppkomsten av RA. Genom att jämföra livsstil och miljö hos personer som har RA och de som inte har RA kan vi se vilka faktorer som ökar eller minskar risken att insjukna. Vi vill försöka förstå hur man ska kunna behandla sjukdomen i så tidigt skede som möjligt och helst av allt- förhindra att den bryter ut. 

Den stora mängd data som insamlats under åren omfattar så väl levnadsvanor-och miljöfaktorer som genetiska faktorer. Kombinationen ger forskare en fantastisk möjlighet att svara på en mängd olika frågor utifrån flera vinklar. Hittills har vi endast hunnit titta på en bråkdel av den data som finns tillgänglig. Under de kommande åren kommer vi att låta databasen växa ytterligare. Detta genom att fortsätta samla in data från RA-patienter och friska personer som vi kan jämföra med. Vi vill genom detta arbete föra forskningen vidare mot målet att lösa mängden gåtor som fortfarande finns kring RA. Vi har redan nu fått fram mycket om riskfaktorer där rökning är den största men också kring påverkan av luftföroreningar, kost och alkohol. 

Under Eira-studien såg vi också att immunreaktioner vid RA startade år innan de första symtomen bröt ut. Med hjälp av detta har det skapats ett helt nytt forskningsfält. Det ger en möjlighet att kunna gå in med åtgärder hos den som har hög risk att få RA. Det vi vill är att kunna gå in med prevention, behandla tidigare än tidigast, och förhindra att sjukdomen ens bryter ut. Vill du läsa mer om Eira-studien? Klicka här!

* Förkortningen EIRA står för Epidemiologisk undersökning av riskfaktorer för Reumatoid Artrit (eller på engelska Epidemiologic Investigation of risk factors for Rheumatoid Arthritis). 

Vad brinner du för mest i ditt arbete med RA just nu?

Jag vill informera och sprida kunskap till de som har risk att få RA. Att personer kan förändra sin livsstil och kanske undvika riskfaktorer. Tänk om vi kan skapa ett verktyg som kan tala om att en person har en risk, precis som när man mäter blodtrycket på vårdcentralen? Jag vill att RA ska behandlas så tidigt som möjligt och hitta nya sätt för personer att kunna upptäcka sjukdomen. Från symtom till behandling är det idag ett antal månader och det är en kritisk tid. Vi vill korta den till dagar! På sikt hoppas jag på ett vaccinationsprogram mot immuniteten till de individer som har risk för RA. 

Vad är Elsa för dig?

Idag får personer ofta alldeles för lite kunskap för att kunna förändra sin egen situation! Det finns så mycket forskning om detta men den kunskapen når ut för dåligt. Vi vill finna sätt att nå ut med den kunskapen som vi forskat om i 25 år. Det är här Elsa kommer in i bilden. 

Vad är det viktigaste med Elsa?

Alla människor är olika. Det beror bland annat på grund av genetik och sjukdomsutveckling. Det betyder att de behöver olika behandlingar och livsstilsförändringar för att bli bättre. Vi alla individer har också specifika preferenser vad som är viktigt just för oss. Det kan vara att springa, spela tennis, plinka på pianot eller att virka. Det kan också vara att bli fri från fatigue eller andra sjukdomsrelaterade symtom. Forskningen tar inte helt hänsyn till dessa individuella behov. Elsa ska vara ett sätt där individen själv ska kunna ange vad den vill sätta för mål att nå. Genom Elsa kan användaren besvara frågor som: Vem är du? Vilka egenskaper har du? Vad vill du uppnå? Tänk att då också kunna använda detta i kommunikationen med sin läkare och över tid kunna följa upp olika mål tillsammans.  

Vad kan Elsa-användare hjälpa till med i framtida forskning?

Vi forskare har ofta otillräcklig information om vad som händer mellan besöken hos läkaren. Det som vi kallar “real life”-studier. Det kan gälla hur patienten har det med de saker vi är dåliga på att mäta. Det kan vara fatigue (kronisk trötthet) eller smärta. Det är här Elsa kommer in i bilden. Genom att logga en daglig status så kommer den datan att kunna användas i framtida forskning om hur patienten mår - på en individuell nivå. Man kommer också här förhoppningsvis att kunna se samband mellan hur olika grupper av personer reagerar på olika livsstilsförändringar och behandlingar. På så vis kan vi göra analyser av vilken typ av behandling som passar vilken typ av människa och symtom bäst. 

Hur ser du Elsa i framtiden?

Elsa ska kunna hjälpa personer med många olika kroniska sjukdomar. Det är samma behov för väldigt många och att man då ska kunna följa både sina egna symtom, de mätbara och de individuella och sedan kunna relatera det till den behandling man får. Den som använder Elsa ska kunna testa och mäta vad som fungerar just för dem. Om personer med ökad risk kontinuerligt följer sina symtom med Elsa så kan man sätta in behandling omedelbart så snart de första symtomen kommer. Det innebär också att det går att anpassa olika behandlingar snabbt. 

Vad skulle du ge för tips till en Elsa-användare?

Idag är de som använder Elsa en del i ett utvecklingsprojekt. Användaren är en viktig partner till Elsa för att utveckla ett instrument som ska hjälpa individen att ta stor kontroll över sin sjukdom. Användaren ska uppleva sig som en partner av det här instrumentet! Det är meningsfullt. Dessutom finns nyttan i att det man loggar i appen nu och framåt kan man ta med sig till sina läkarbesök.

Vad ser du ligger i framtiden för RA-patienter? Vad drömmer du om ska ske på “marknaden” vad gäller RA?

Det som jag tycker är mest hoppfullt på kort sikt är ny medicin. Då tänker jag främst på nya så kallade jak-hämmare som tas i tablettform. På medellång sikt kan en skiftning till ännu tidigare behandling tillsammans med de nya jak-hämmarna skapa en stor förbättring, även om det inte är en fullständig lösning. Här är det viktigt att upptäcka RA tidigt. På längre sikt ser jag möjligheten att kunna gå in ännu tidigare och upptäcka de som har en risk att få RA och behandla med förändrade levnadsvanor samt läkemedel. Det går att jämföra med att man upptäcker exempelvis högt blodtryck och på så vis kan behandla personer innan de drabbas av exempelvis stroke. 

Jag tycker det är konstigt att det inte finns jätteprojekt för att föra ut möjligheterna med individuella behandlingar och livsstilsförändringar på ett systematiskt sätt idag. Om Elsa kan utveckla bättre verktyg för att ge den kunskapen individualiserat på ett attraktivt sätt - då tycker jag att Elsa borde kunna ha stora möjligheter att bli en ledande aktör för detta.