Vad ska vi med RA äta?
Det vi äter spelar stor roll för vår hälsa. Det gäller både för personer med och utan reumatoid artrit. Med hälsosamma matvanor och aktiv rörelse i vardagen är det också lättare att få i sig lagom mycket energi och tillräckligt av alla näringsämnen som kroppen behöver (1).
Många reumatiker undrar om det finns några speciella riktlinjer när det gäller kost för personer som har reumatoid artrit (RA). Vissa upplever faktiskt att kosten och att välja viss mat och undvika annan påverkar hur de mår med reumatism. Kanske är det att äta vegetariskt, välja bort gluten, rött kött eller något annat. Det är viktigt att komma ihåg att fokusera på helheten när det gäller kost. Det är det du till vardags lägger på tallriken som räknas, inte den där kakan vi tar någon gång då och då. Vad säger forskningen, kan man påverka sin RA med kost?
Klurigt att forska om kost
Skulle det inte vara fantastiskt om det gick att ta reda på vad just du mår som bäst av? Det finns endel utmaningar vid forskning om kost. När studier görs på ett läkemedel så ges en grupp ett läkemedel som är det “riktiga” och en kontrollgrupp får ett placebopiller. Resultaten blir ofta tydliga då ingen av grupperna vet om att de ätit det “rätta” pillret eller ej. Forskarna kan med god säkerhet se om läkemedlet fungerade eller inte. Vid koststudier blir det krångligare. Det är svårare att till exempel dölja maten och att jämföra olika koster mot varandra då så mycket annat kan spela in. Sedan är det också svårt att få deltagarna att hålla sig till en viss typ av “strikt” kost under en längre tid. Men, forskning görs och ju mer forskning som utförs desto mer kommer förhoppningsvis att upptäckas om samband mellan kost och RA. (2)
Matrekommendationer för RA
Idag baseras kostråd vid RA på de nordiska näringsrekommendationerna (NNR), som tagits fram av över hundra experter. Detta beror på att det är de kostråden som har störst vetenskapligt stöd. Det är också de kostråden som rekommenderas för hela befolkningen. Sammanfattningsvis så ser rekommendationerna ut såhär:
Ät mer
Grönsaker
Baljväxter som bönor, ärtor och linser
Frukt & bär
Fisk och skaldjur
Nötter & frön
Byt ut
Spannmåls-produkter av vitt/siktat mjöl → spannmålsprodukter av fullkorn
Smör, smörbaserade matfetter → vegetabiliska oljor, oljebaserade matfetter
Feta mejeriprodukter → magra mejeriprodukter
Ät och drick mindre
Charkprodukter, rött kött
Drycker och livsmedel med tillsatt socker
Salt
Alkohol
(1) Vill du läsa mer om de nordiska näringsrekommendationerna? Klicka här
Nordiet – ett Nordiskt alternativ till medelhavskost
Kanske har du hört talas om Medelhavskost? Samlad forskning visar att det är ett hälsosamt sätt att äta. Ordet “medelhavsmat” kan vara lite missvisande. Därför använder många istället uttrycket medelhavslik kost. Det behöver alltså inte vara mat från Medelhavet, utan samma typ av hälsosamt matmönster går att åstadkomma med svenska råvaror!
Att välja lokalt producerade livsmedel kan vara viktigt för många, av både miljöskäl och ekonomiska skäl. Det har gjorts studier som baserats på medelhavskostens grund men med Nordiska lokala förutsättningar, med livsmedel som fullkorn, frukt, grönsaker, fisk och magra mjölkprodukter. Det kallas exempelvis för Nordiet. En svensk studie visade att redan efter sex veckor påverkades vikt, blodtryck, blodfetter, blodsocker och insulinnivåer hos försökspersonerna. Kosten bestod bland annat av havregrynsgröt, knäckebröd, lax, strömming, bär och svenska äpplen, rapsolja och solrosolja. (5,6)
Det finns ett stort intresse att undersöka närmare om de viktigaste livsmedlen i en hälsosam Nordisk kost ger positiva hälsoeffekter. (4)
Vill du läsa mer om detta? Klicka här
Antiinflammatorisk kost
Idag finns ännu för lite forskning på om det finns kost som ger lägre inflammation och vad som är en antiinflammatorisk kost. Den kosten som idag anses vara med mest forskningsbaserat underlag och skulle kunna innehålla en kosthållning som ger en lägre inflammation är även här den så kallade medelhavskosten, eller om man vill den medelhavslika kosten. Det finns studier gjorda på enskilda livsmedel och inflammation men det finns ännu inte ett så stort forskningsunderlag. (2) Äter du något särskilt som du tror påverkar inflammation?
Forskning om tarmens del av immunförsvaret
Studier visar att bakteriefloran i tarmen kan förändras vid sjukdomar med koppling till immunförsvaret, som exempelvis RA och inflammatorisk tarmsjukdom. På grund av detta tror forskarna att immunologiska processer i tarmen kan både starta och skynda på utvecklingen av reumatisk sjukdom. Man vet fortfarande väldigt lite, vilket har gjort att forskare och läkare på Reumatologiska kliniken, Skånes universitetssjukhus i Lund studerar detta på personer med RA och systemisk skleros. Tanken är att genom forskning kunna få mer förståelse på tarmens påverkan av immunförsvaret vid reumatisk sjukdom. (3)
Här kan du höra en nutrionist berätta mer om just detta i Reumapodden om RA. Lyssna på Apple podcasts här eller på Spotify här.
Referenser
Livsmedelsverket (2012). Nordiska näringsrekommendationer - Rekommendationer om näring och fysisk aktivitet.
Reumapodden (2019). Gluten, kött eller laktos? Om kost vid RA. Helen Lindqvist nutrionist PHD och lektor Göteborgs universitet.
Reumatikerförbundet (2018). Forskningsrapport s.11-13.
Nutritionsfakta (2017) Hälsofrämjande nordiska kostvanor – senaste framstegen och framtida forskningsutmaningar.
Sundkurs (2019) Webbvägen till en sundare folkhälsa.
Adamsson V, Reumark A, Fredriksson I‐B, Hammarström E, Vessby B, Johansson G, Risérus U (Uppsala University, Uppsala; Lantmännen R&D, Stockholm; Bollnäs Heart Clinic, Mitt Hjärta, Bollnäs; Halmstad University, Halmstad, Sweden). Effects of a healthy Nordic diet on cardiovascular risk factors in hypercholesterolaemic subjects: a randomized controlled trial (NORDIET). J Intern Med 2011; 269: 150–159.