Kommer RA att kunna botas i framtiden?

Kommer RA att kunna botas i framtiden?

Det borde kunna gå att både bota och förebygga reumatoid artrit i framtiden. Det tror Vivianne Malmström, professor i reumatologisk immunologi vid Karolinska Institutet. En väg framåt handlar om att stänga av vissa immunceller som annars attackerar vävnaden i lederna.

Vem är du?

Jag heter Vivianne Malmström, är professor i Immunologi och arbetar på CMM, Centrum för Molekylär Medicin på Karolinska Institutet. Många av oss som arbetar här har en personlig erfarenhet av autoimmuna sjukdomar. Jag är uppvuxen i Boden, Norrbotten och i min nära släkt har det funnits personer med både svåra allergier och diabetes som båda är sjukdomar där immunsystemet är överaktiverat.  

Hur kom det sig att du började arbeta med RA? 

Jag var biologistudent i Uppsala och träffade en person på en tillställning som behövde en masterstudent för ett projekt som handlade om just artrit, ledinflammation, i djurmodeller på möss. Jag tyckte det lät spännande och bestämde mig för att göra mitt exjobb i den forskargruppen. Sedan blev jag kvar i den gruppen och doktorerade. Efter att ha ägnat åtta år av mitt liv till forskning om artrit kände jag att jag ville prova något annat så jag flyttade till Oxford i England. Där började jag arbeta med inflammatorisk tarmsjukdom, IBD. De bakomliggande immunologiska orsakerna liknar det jag arbetat med tidigare, men det är en annan sjukdom. 

Hur blev du professor i immunologi? 

Efter tre år i Oxford flyttade jag och min sambo tillbaka till Sverige. Jag träffade Lars Klareskog på KI som hade hört att jag var på väg till Sverige och Stockholm och frågade om jag ville börja arbeta här. Jag började i augusti 2000 och våren 2014 blev jag professor. Det var roligt och utmanande att byta forskningsfokus till att studera det mänskliga immunsystemet via blodprov, ledvätska och biopsier som patienter donerat. Tack vare att jag tidigare hade arbetat med studier på möss så har jag kunnat använda de teknikerna på material från människor och byggt min forskning på det. 

Vad innebär immunologi? 

Immunsystemet kan delas upp i olika delar där mitt specialområde är de vita blodkropparna, lymfocyter. Här skapas ett immunologiskt minne efter till exempel en vaccination eller en virusinfektion (t ex influensa). Det betyder att immunsystemet kommer att reagera snabbare och effektivare nästa gång man blir infekterad.

Mitt stora intresse är när lymfocyterna är överaktiverade hos personer med en autoimmun sjukdom. Istället för att attackera exempelvis ett virus eller bakterie, så tror de att kroppens egen vävnad är farlig och främmande. Vid RA gör det att brosk, ben och ledhinnor blir inflammerade. 

Kommer RA att kunna botas i framtiden? 

Idag finns det fina dyra läkemedel som alla behandlar symtomen men det finns ännu ingen bot. Däremot tror vi att vi kommer att kunna bota RA. Inte bara det, utan vi är faktiskt så pass kaxiga att vi säger att vi kommer att kunna förhindra RA. Alltså preventiv behandling. Det är en jättestor fråga och inget som bara en immunolog kan lösa på egen hand. Det kräver att vi är många professioner som arbetar tillsammans i stora nätverk. 

Vi har genom åren studerat de olika cellerna med olika analysmetoder för att förstå varför immunsystemet är så överhettat vid RA. Varför kan det inte tolerera våra leder? De senaste fem åren drygt har vi förstått ganska mycket om händelseförloppet vid RA. Nu tror vi att vi borde kunna omskola immunsystemet och faktiskt säga åt det att lugna ner sig.

Vad betyder omvänd vaccination? 

Istället för att göra som vid vanlig vaccination, att hjälpa immunceller att bli starkare och reagera snabbare, så planerar vi istället för att vaccinera för att stänga av vissa immunceller. Idag finns det direkta planer på detta. Kanske är uttrycket Toleriserande terapi lite bättre. I och med detta så öppnas en helt ny arena! 

Vilka kan få tolariserande terapi? 

Om en person har en kombination av både ledsmärta och antikroppar i ett ledvätskeprov, så kallat Anti-CCP, så finns det en ökad risk för att utveckla RA. Det är just den gruppen man skulle vilja behandla för att förhindra RA. Min kollega och chef Anca Catrina driver just nu en RA-risk klinik. Vill du läsa mer? Klicka på länkarna nedan!

Anca Catrina: Hon vill stoppa smärtan

Nya fynd om hur ledinflammation utvecklas

Vad forskar ni kring just nu? 

RA är en sjukdom som kommer och går i skov. Därför behöver vi kunna visa att en toleriserande terapi verkligen har förändrat immunförsvaret så som vi vill, att det inte är en naturlig variation. Därför utvecklar vi olika system för att mäta med hjälp av ett blodprov om behandlingen har lyckats. Det handlar också om att kunna jämföra olika behandlingar som utvecklas av många forskargrupper runt om i världen för att se vad som fungerar bäst.

Vi tar ett blodprov där vi tittar på om T-cellerna, en sorts lymfocyter, i blodet har förändrats, om vi har lyckats stänga av dem. 

Inom vår forskning har vi kunnat hitta antikroppar i äldre blodprov hos personer som senare kom att utveckla RA. Det är väldigt intressant. Först ungefär sex månader innan en diagnos så ökar antalet antikroppar i kroppen. Vi immunologer försöker förstå dessa antikroppar. Om de fanns där exempelvis 15 år innan en person blir sjuk, så borde den väl ha blivit sjuk tidigare? Nu har vi också börjat förstå att de här antikropparna ser olika ut över tid. 

RA-patienter har helt enkelt mycket mer av dessa antikroppar, även om de kan finnas också hos andra. För friska personer försvinner antikropparna efter ett tag men inte för en RA-patient. Att en person har dessa antikroppar betyder alltså inte med säkerhet att man får RA. 

Vad skulle vara det viktigaste som du skulle vilja säga till någon med RA?

Det är relativt vanligt att forskare diskuterar riskfaktorer och riskbeteenden. Då är det lätt att tro att: “Det här är mitt fel. Jag har försatt mig själv i den här situationen.” Det är viktigt att förstå att det tankesättet är en grav förenkling! Våra kroppar och system är mer komplicerade än så. Många faktorer samspelar.

Den som har RA kan naturligtvis själv bidra till att må bättre, som att hålla sig fysiskt aktiv och att sluta röka. Men det är viktigt att förstå att mycket handlar om ren otur. Det är en kombination av den genetiska risken, miljöfaktorer och sedan det vi kallar för den saknade länken - alltså oturen. 

Vad tror du att Elsa skulle kunna bidra med i framtiden?

Om vi ska bli ännu bättre på att förstå RA måste vi mötas från olika håll och olika perspektiv. Ur ett patientperspektiv kan man bli mer involverad i sin sjukdom och mer engagerad och delaktig i behandling och förändring av sina levnadsvanor. Det ger ett nytt perspektiv att kunna se sina egna kurvor över hur sjukdomen och behandlingen förändrats över tid. Hur har jag känt mig? Hur har jag tagit min medicin? Hur mådde jag förra året den här tiden? Det kan handla om att lättare kunna känna igen när ett skov är på gång och att helt enkelt bli bättre på sin egen sjukdom. Dessutom kan data från patienter hjälpa till att skräddarsy behandling. Genom att samla mycket data skulle vi kunna gruppera människor för att se vilken behandling som faktiskt passar varje person bäst.