Finns det ett samband mellan RA och sköldkörtelsjukdom?

Kristin Waldenlind har hittat ett spännande forskningsområde: Finns det ett samband mellan RA och sköldkörtelsjukdom? Sköldkörtelproblematik verkar nämligen vara dubbelt så vanligt hos RA-patienter. I två projekt har Kristin Waldenlind undersökt sambanden.

Vem är du?

Jag heter Kristin Waldenlind och började arbeta som ST-läkare i slutet av 2010 och hade redan i slutet på läkarprogrammet fått upp ögonen för reumatologi. Det kändes som ett väldigt spännande område! Jag kände tidigt att jag ville forska epidemiologiskt om reumatoid artrit (RA). Sedan 2019 är jag specialist i reumatologi. 

Jag började diskutera olika projekt med min handledare och tittade på RA och samsjuklighet. Samsjuklighet inom RA är inte ovanligt, det finns exempelvis en ökad risk för hjärt- kärlsjukdom, men sambandet mellan autoimmun sköldkörtelsjukdom (hypertyreos och hypotyreos) är inte undersökt på samma sätt. 

Det vi känt till inom forskningen tidigare är att det är vanligare att patienter med RA har de här sjukdomarna. 10 procent i RA-gruppen jämfört med 5 procent i den allmänna befolkningen. Det är alltså en dubblad risk. Många tar sköldkörtelprov på vårdcentralen vid exempelvis trötthet och ledvärks å vi ville titta närmare på när får man den ena sjukdomen jämfört med den andra. Finns det något mönster i det? 

Fakta om hypertyreos och hypotereos

Sköldkörteln styrs av hypofysen i hjärnan, som skickar ut ett hormon som heter TSH. TSH sätter takten på sköldkörtelns produktion av sköldkörtelhormonerna, bland annat T3 och T4. Hormonerna omvandlas genom komplicerade processer i kroppen och är nödvändiga för kroppens celler och organ. Hormonerna omvandlas i till exempel levern, muskler och hjärnan, men också på cellnivå, där hormonerna sedan direkt ska verka. Sköldkörtelhormon reglerar ämnesomsättningen i kroppen. 

Hypotyreos betyder brist på sköldkörtelhormon. Det leder till att ämnesomsättningen blir för låg i cellerna och detta leder till många varierande symtom som påverkar hela kroppen. Kroppen blir som en motor med för lite bensin. Hypertyreos betyder överskott av sköldkörtelhormon. För mycket sköldkörtelhormon leder till att omsättningen blir för hög i cellerna och detta leder till många varierande symtom som påverkar hela kroppen. Kroppen blir en motor som går på högvarv, hjärtat kan ta skada och man kan bli trött och “utbränd”.

Läs mer på vårdguidens hemsida 1177 och svenska sköldkörtelföreningens hemsida.

Hur gick det första projektet till? 

Vi använde Svensk reumatologis kvalitetsregister, SRQ, från patienter med tidig RA. Vi tittade på gruppen som hade fått sköldkörtelsjukdom och kunde se att man ofta fick den innan sin RA-diagnos. Vi kunde också se att det är betydligt vanligare hos kvinnor, vilket ju även RA är. Exakt varför vet vi inte. 

Vi tittade också på insjuknandet i sköldkörtelsjukdom efter RA-diagnos, och då verkade det som om risken såg ut att gå ner efter en period. Då väcktes en fundering kring om den antireumatiska behandlingen skulle kunna vara skyddande mot att utveckla andra autoimmuna sjukdomar. 

En lärdom är att om en patient har en sköldkörtelsjukdom så bör man också vara observant på om den personen utvecklar symtom på RA, eftersom vi vet att risken för det är högre. Vi vet helt enkelt att båda tillstånden delar vissa riskgener. 

Vad gjordes under det andra projektet?

I det andra projektet har jag tittat på om de är någon skillnad vid RA-diagnos om man dessutom har sköldkörtelsjukdom. Är det någon skillnad på hur mycket smärta man skattar, hur stor sjukdomsaktivteten är, hur den förändras över tid, hur behandlingssvaret påverkas?   

I de patientrapporterade måtten, skattning av smärta och andra variabler vid diagnos så skattade patienter högre om man hade den här samsjukligheten. I hela gruppen såg det inte ut som om det var någon större skillnad på hur man svarade på behandling. Hos yngre patienter kunde vi dock se att samsjukligheten eventuellt kunde påverka behandlingsresultatet negativt.