Studie ska öka kunskapen om levnadsvanor vid RA

Studie ska öka kunskapen om levnadsvanor vid RA

En ny studie vill öka kunskapen kring de råd om levnadsvanor som ges till personer som har fått diagnosen reumatoid artrit (RA). 

Lars Alfredsson, professor i epidemiologi på Institutet för miljömedicin på Karolinska Institutet forskar bland annat om reumatoid artrit (RA). Tillsammans med Lars Klareskog har han drivit Eira-studien, där mängder av data samlas in från patienter för att forska om reumatismens gåta. Nu ska ett nytt projekt utföras som ska samla kunskap kring hur personers levnadsvanor påverkar sjukdomen efter att man har fått sin diagnos, för att kunna ge kunskapsbaserade, det vill säga evidensbaserade, råd till patienter.

Vad är syftet med projektet?

Syftet med projektet är att lägga grunden för en evidensbaserad rådgivning kring vad en person som drabbats av RA själv kan göra i sina levnadsvanor för att må bättre. Idag ges många råd till patienter, men ibland finns det ganska lite evidens just kopplat till RA.

Specifikt studeras betydelsen av livsstilsfaktorer som rökning, BMI, kost- och motionsvanor samt faktorer relaterade till arbetslivet för insjuknande och förlopp av RA. Eftersom dessa faktorer går att påverka skulle detta kunna leda till förebyggande åtgärder mot RA. 

Hur går projektet till?

Insamlingen av data kring RA startade redan 1995. Idag 2020 har vi väldigt mycket data att forska kring. Mycket av forskningen har fokuserat på varför man utvecklar RA. Nästa steg är att försöka se vad som påverkar hur det går när man väl har insjuknat. Det är inte alls säkert att det är samma faktorer som gör att man insjuknar, som påverkar hur det går sen. Det kan vara samma faktorer men det kan också vara helt andra. 

Vi har data där personer har svarat på frågor om faktorer i anslutning till sjukdomsdebuten och bakåt i tiden. Den informationen kan man använda för att studera vilka faktorer som påverkar hur de går för personerna framåt i tiden. För att ta reda på hur sjukdomsförloppet ser ut för personer med RA använder vi information från Svensk reumatologis Kvalitetsregister, SRQ. Där samlas data kring sjukdomsförloppet in på ett standardiserat sätt.  

Det händer att personer som fått RA ändrar vissa levnadsvanor. Även sådan information samlar vi in inom ramen för EIRA studien. Sådan information möjliggör att besvara frågor kring om sjukdomsförloppet påverkas av förändrade  levnadsvanor.

Varför är det här viktigt att undersöka?

Det här är viktigt att undersöka eftersom det är en viktig och relevant fråga att kunna svara på utifrån patientens synpunkt. Om jag nu har blivit sjuk vad kan jag själv göra för att påverka hur det ska gå för mig? Det är viktigt att se hur det går rent generellt men även studera om vissa miljöfaktorer samverkar med exempelvis läkemedelsbehandling. Vi har ju bland annat sett att rökning påverkar effekten av medicineringen.

Kost är också ett viktigt område som vi vill försöka närma oss. Det är dock ett svårt område eftersom kostintag är svårt att mäta. Andra faktorer vi intresserar oss för är BMI. Kunskapen kring sambandet BMI och sjukdomsförloppet vid RA är ofullständig.  

Det ska bli väldigt spännande att undersöka dessa områden mer och vi hoppas att vi kan bidra till en förbättrad evidensbaserad rådgivning kring vad en person med RA själv kan göra för att må bättre och förbättra sjukdomsutsikten.