“Kostvanor ska hålla livet ut”

“Kostvanor ska hålla livet ut”

Josefine Nelson är fysioterapeut och nutritionist och läser en master i immunologi och mikrobiologi. Just nu är hon en del av ett projekt som undersöker kostens påverkan på sjukdomsaktivitet för personer med RA, där hon specifikt tittar på antioxidanter.

Vem är du?

Jag heter Josefine Nelson och är legitimerad fysioterapeut och nutritionist. På min fysioterapimottagning mötte jag under många år reumatiker som hade mycket frågor kring om kosten kan påverka måendet på något sätt. Jag var ju fysioterapeut vilket gjorde att jag inte kunde ge några råd och det fick mig att känna mig lite låst i min roll. Kosten har alltid varit någonting som jag haft ett intresse för och tänkte att det kanske är bättre att ta reda på hur allt fungerar ordentligt, vilket gjorde till att jag började läsa till nutritionist. Jag fortsatte läsa och läser just nu en master i immunologi och mikrobiologi på Uppsala universitet.

Berätta om de litteraturprojekt som du gjort? 

Under mina masterstudier så valde jag att göra litteraturprojekt med fokus på personer med reumatoid artrit (RA). Målet var att se om det skiljer sig något mellan friska och personer med  RA när det gäller näringsstatus, kroppskomposition och tarmflora.

En sammanfattande slutsats kring projektet är att vissa biomarkörer av näringsstatus är lägre hos RA-patienter, som vitamin D, vitamin B6, zink och folsyra. Det fanns också en hög andel undernärda RA-patienter. Genom att använda mätmetoder som mäter procentuell muskel- och fettvävnad så kunde man se att hos två individer med samma BMI så hade personer med RA mer fettvävnad runt magen och mindre muskelmassa, främst på överkroppen. Man kan inte dra några slutsatser av de här studierna, men det kan vara ett intressant ämne att utforska vidare. 

Vad gör du just nu?  

Nyligen publicerades en studie om kostinterventioner vid RA som jag var med och skrev. Där sammanfattade vi resultatet från 27 studier. Vi såg ett måttligt stöd för att Medelhavskost, ingefära, kanel, saffran och antioxidanterna quercetin och ubikinon samt probiotika med bakterien Lactobacillus Casei verkar ha effekt på sjukdomsaktivitet vid RA. Transbärsjuice, folsyra och alfa-liponsyra verkade ha ett måttligt stöd för att inte ha någon effekt på sjukdomsaktiviteten. Ingen slutsats går att dra utifrån detta då det behövs mer forskning för att bekräfta resultaten. (1) 

Jag sitter just nu med data från en studie som kallas ADIRA-studien. AIDRA står för Anti-inflammatory Diet In Rheumatoid Arthritis och syftet var att undersöka om en kost sammansatt av potentiellt antiinflammatoriska livsmedel kan förbättra sjukdomsaktiviteten hos patienter med RA. (2) 

Studien genomfördes genom att man delar ut matlådor till två grupper av personer med reumatism. Skillnaden mellan de två gruppernas livsmedel var bland annat protein, fett och fettkvalitet. Exempelvis fick gruppen som undersöktes fisk tre till fyra gånger i veckan, vegetariska måltider en till två gånger i veckan, potatis, fullkorn, mer grönsaker, kryddor och yoghurt som sås. Mejeriprodukter med lågt fettinnehåll, granatäpple, blåbär och nötter samt en juice-shot med probiotika. 

Sedan fick de också rekommendationer om kött mindre än tre gånger i veckan, mer än fem portioner frukt, bär och grönsaker. Olja istället för margarin, mejeriprodukter med lågt fettinnehåll och fullkornsprodukter. Det skiljer sig inte jättemycket från rekommendationerna som från medelhavskosten, förutom just probiotikan. 

Det jag gör specifikt med datat från studien är att jag undersöker det totala antioxidant-värdet på kosterna. Anledningen att vi kikar just på antioxidanter är att man tänker att det kanske har en påverkan på inflammation och att man på så sätt skulle kunna minska sjukdomsaktiviteten vid RA. 

Vad kan du ge för kostråd idag?

Det finns evidensbaserade generella kostråd. Specifikt för reumatiker finns visst stöd för Medelhavskosten, som egentligen är väldigt lika de kostrekommendationer som finns för oss alla. Många har en egen idé om vad de tycker är bra och det är jättebra om man känner att man mår bättre av någonting specifikt, även om det kanske inte finns forskningsbelägg för det. Vill ändå poängtera att det är viktigt att tänka till lite extra om man börjar labba med sin kost och se till så man får i sig det man behöver för att må bra.

Jag hade gärna velat skapa ett utbildningsprojekt där man får lära sig mer om vad som är näringsrik kost. Det är bra att lära sig hur man tyder näringsinformationen på det man köper, att helt enkelt rusta sig för att kunna fatta mer hälsosamma beslut. Dessutom är det viktigt att lära sig vad som är bra forskning som går att lita på. Att se en studie som ser ut att ha jättebra resultat när det gäller till exempel gurkmeja, men när man kikar djupare i studien så står det att de har injicerat högkoncentrerad gurkmeja i möss. Då förstår man att det är svårt att ta saker rakt av. 

Om man vill börja äta bättre, vad är ett första steg?

Mitt råd är att börja med en liten förändring. Om man ändrar mycket på en gång så blir det ofta svårt att få det att hålla över tid. Lägg till mer grönsaker, frukt och välj mer fullkornsprodukter. För att få bort mättade fetter kan det vara en god idé att välja mejeriprodukter med lågt fettinnehåll. Dra ner på rött kött, ät mer fisk och vegetariskt. Det ska också självklart vara en njutning av att äta mat, att hitta alternativ som man tycker är gott. Det ska inte vara en plåga att äta något man inte tycker är gott, bara för att det är nyttigt.

  • Ät mer frukt och grönsaker – gärna minst 500 gram om dagen.

  • Ät fisk och skaldjur – gärna två till tre gånger per vecka.

  • Byt till fullkorn i bröd, flingor, gryn, pasta och ris.

  • Byt till nyttiga matfetter – välj exempelvis rapsolja eller flytande matfetter.

  • Byt till magra mejeriprodukter – gärna osötade och berikade med D-vitamin.

  • Ät mindre rött kött och chark – gärna mindre än 500 gram per vecka.

  • Ät mindre salt – men använd salt med jod.

  • Ät mindre socker – minska särskilt på söta drycker.(3)

Försök att införa vanor som matchar ditt sätt att leva på och det du kan tänka dig att göra livet ut. Det är viktigare än att göra en stor förändring som inte håller särskilt länge. 

Josefine-edit

Mer i Elsa!

Är du intresserad av att få mer kunskap, inspiration och tips? Om du inte redan har gjort det, ladda ner Elsa-appen här.

Hämta i App StoreLadda ned på Google Play

Referenser och publicerade artiklar:

  1. Nelson, J.; Sjöblom, H.; Gjertsson, I.; Ulven, S.M.; Lindqvist, H.M.; Bärebring, L. Do Interventions with Diet or Dietary Supplements Reduce the Disease Activity Score in Rheumatoid Arthritis? A Systematic Review of Randomized Controlled Trials. Nutrients 2020, 12, 2991.

  2. Vadell AKE, Bärebring L, Hulander E, Gjertsson I, Lindqvist HM, Winkvist A. Anti-inflammatory Diet In Rheumatoid Arthritis (ADIRA)-a randomized, controlled crossover trial indicating effects on disease activity (2020).

  3. https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/fysisk-aktivitet-och-matvanor/mat--rekommendationer/

Läs mer: