Psykologin bakom Elsa

Psykologin bakom Elsa

En reumatisk diagnos kan ändra förutsättningarna för att leva det liv man önskar, och därför kan det bli nödvändigt att se över sina rutiner. Men hur bär man sig egentligen åt för att hitta nya vanor som håller på sikt? Vi har träffat Niklas Laninge, psykolog och expert på beteendeförändring.

Att förändra sitt beteende kan vara en utmaning, även om förändringen inte är så stor. Vi är alla vanemänniskor som lever våra liv utifrån de vanor och rutiner vi skapat, medvetet eller omedvetet. 

Appen Elsa finns till för att stötta personer med reumatisk sjukdom att åstadkomma förändringar – att i vardagen, och med de utmaningar som följer med sjukdomen, hitta sin egen väg framåt. I utvecklingsarbetet tog Elsa hjälp av Niklas Laninge och hans kollegor på PBM*, och nu har vi träffat honom igen för ett samtal om beteendeförändring.

Beteendepsykologi ständigt aktuellt 

Niklas är psykolog, entreprenör och författare. Han har skrivit böcker om beteendedesign och digitala beteenden, och hjälper både företag och offentliga aktörer med beteendeutmaningar av diverse slag. Beteendepsykologi finns med överallt där man arbetar för förändring av något slag. Som exempel förklarar han hur han resonerade när Naturvårdsverket ville ta fram ett förslag för att minska konsumtionen av engångsmuggar i plast:

– Om man vill att färre engångsmuggar ska konsumeras bör man helt enkelt se till att göra det svårare för konsumenten att köpa take away-kaffe i engångsmugg. Kanske lägga till en avgift för muggen, eller dela upp köpet i steg, så att man först köper en mugg, och sedan köper själva kaffet. Nyckeln är att skapa friktion för att minska beteendet att köpa engångsmuggar, förklarar han.

Just nu jobbar Niklas och hans kollegor med flera av Sveriges kommuner och regioner för att kunna öppna upp samhället mer igen, trots att pandemin fortfarande pågår: 

– Hur kan verksamheter öppna på ett säkert sätt, så att vi kan ta del av utbudet under säkra former? Vi tittar framför allt på hur vi får människor att besöka simhallar och andra verksamheter på andra tider än de vanliga.

niklas laninge 0132

Egenvård och motivation

På vilket sätt är då psykologin bakom vanor och beteendemönster viktig för Elsa? Personer med reumatisk sjukdom tillbringar i genomsnitt någon enstaka timme per år med sin reumatolog. Men resten av årets nästan 9 000 timmar gäller det att ta hand om sig själv. 

Många upplever att sjukvården inte räcker till för att ge det nödvändiga stödet, och att de själva behöver ta en mer aktiv roll för att hålla sjukdomen under kontroll och minimera dess inverkan på hälsan. Elsa syftar till att vara ett verktyg i denna egenvård – att tillhandahålla kunskap och, med stöd i vetenskapen, motivera och inspirera till att hitta vägar till en ökad livskvalitet.

Kanske vill du börja träna två gånger i veckan, men har svårt att hitta tid i en vardag som är fylld till brädden av jobb och familjelogistik? Kanske har du svårt att komma igång på grund av smärta? Eller tappar du lätt lusten till din powerwalk om det regnar?

Viktigt att fira även de små stegen 

I Elsa-appen kan du sätta upp träningsmål efter att ha fått stöd i hur du kan tänka kring motivation och planering. Med hjälp av Elsa kan du också lära dig att förutse vilka hinder som kan dyka upp för din träning, och att ha en reservplan om det visar sig att kroppen inte vill samarbeta som du hade tänkt dig.

– Nyckeln till bestående förändring är i det här fallet att ta små, små steg framåt under lång tid, i din egen takt, och inte minst att få fira framstegen på vägen! Att fira är viktigt eftersom det kan vara svårt att föreställa sig belöningarna som ligger långt fram i tiden, menar Niklas. Återkommande feedback och förklaringar till nyttan med att göra något är en viktig insikt i de allra flesta hälsoprojekt.

För Elsa är det av största vikt att ta avstamp i vetenskap och beprövad forskning. Därför tar vi hela tiden hjälp av experter på olika områden – fysioterapeuter, läkare och näringsfysiologer, men det kan också vara personer som lever med reumatisk sjukdom och som därmed är de sanna experterna på hur en sådan vardag kan se ut. Niklas berättar vidare:

– En betydelsefull faktor när det gäller beteendeförändringar är att använda sig av expertkunskap, att arbeta med trovärdiga källor. Om avsändaren av ett budskap är trovärdig bidrar det till att öka användarens motivation, vilket ju är grunden till att lyckas med en beteendeförändring. 

Utmaningar framöver

Vi frågar Niklas vad han tror om framtiden. Han menar att även om det finns entusiaster inom vården som rekommenderar digitalt stöd som komplement, kommer det dröja ännu några år innan sjukvården överlag tar till sig och och drar nytta av aktörer som Elsa för att själva utvecklas och bli bättre.

– Men apparna kommer att fortsätta spela en stor roll, inte bara för att motivera till att röra på sig, utan även med ett mer personanpassat och empatiskt bemötande. Hur ser de råd ut som faktiskt får en viss individ att ta nästa lilla steg mot sin beteendeförändring? Det är en stor utmaning, men jag tror att det är möjligt.

– I Storbritannien finns en kvalitetssäkrad lista över appar och tekniker som man bör använda inom vården när man behandlar t.ex. reumatoid artrit eller depression. Jag önskar att en sådan tas fram även i Sverige, avslutar han.

* PBM erbjuder tjänster inom beteendepsykologi, se pbm.se

Mer i Elsa!

Är du intresserad av att få mer kunskap, inspiration och tips? Om du inte redan har gjort det, ladda ner Elsa-appen här.

Hämta i App StoreLadda ned på Google Play