Vadå egenvård?
Egenvård är ett begrepp man ofta möts av, inte minst om man lever med en kronisk sjukdom. Men vad menas egentligen? Vad förväntas jag göra? Och vilken typ av hjälp finns för att genomföra min egenvård?
Egenvård är ett ord som dyker upp i olika sammanhang, men det är inte alltid tydligt vad som avses. Det kan vara allt ifrån att ta hand om en förkylning till att gå en promenad, eller att på egen hand injicera ett läkemedel efter att ha fått instruktioner från vården. Kort uttryckt handlar det om något du gör för din hälsa, utan någon direkt inblandning från vårdens sida.
När vården pratar om egenvård
När begreppet egenvård används inom vården är det lagar och regler som ligger till grund för både vad som ingår och hur detta ska göras. ”Egenvård är när en patient får utföra hälso- och sjukvårdsåtgärder i hemmet, antingen själv eller med hjälp av en närstående eller en personlig assistent”, menar Socialstyrelsen.
Om du har en reumatisk diagnos är egenvård i någon form sannolikt en del av din behandlingsplan. Forskning visar att levnadsvanor påverkar hur du svarar på din behandling och hur sjukdomen utvecklas, och därför har du kanske uppmanats att förändra dina levnadsvanor på ett eller annat sätt, eller fått ett så kallat FaR, fysisk aktivitet på recept.
Recept på träning
Vem som får FaR och vem som helt enkelt bara rekommenderas att träna behöver inte vara konsekvent. Det kan bero på läkaren, men också på bedömningen av hur träningsvan du är sedan tidigare.
Att få fysisk aktivitet på recept innebär ofta att du kan få viss rabatt på kostnaden för träningen, även om kostnaderna inte ingår i högkostnadsskyddet. Ibland finns särskilda kontaktpersoner som kan hjälpa dig att komma igång med träningen och följa upp efter hand.
Vänd dig till din reumatolog eller vårdcentral om du känner att ett recept skulle hjälpa dig att komma igång med mer rörelse. För frågor som snarare rör själva träningen är det lämpligast att kontakta en fysioterapeut. Läs gärna Elsas tidigare blogginlägg om fysisk aktivitet på recept.
Styrkan i att kunna påverka din hälsa
Men egenvård är också ett begrepp i vidare mening, som kan omfatta en mängd olika saker du gör för din hälsa och ditt välmående. Du kanske bestämt dig för att ta ett visst antal steg varje dag, äta mer hälsosamt eller ta dig tid till återhämtning.
Och naturligtvis behöver du ingen diagnos för att ägna dig åt egenvård! Syftet kan vara både lindrande och förebyggande, eller så okomplicerat som att det får dig att må bra i kropp och själ. Bara känslan av att du själv kan påverka din hälsa kan vara av stor betydelse. Och det behöver alltså inte handla om så stora saker, utan en aktivitet som du helt enkelt tycker om.
Om du vid något tillfälle upplevt känslan av att komma hem efter morgonpromenaden, njuta av en kopp kaffe och vara nöjd, glad och redo att möta dagen – ta tag i den känslan och använd den som inspiration.
Hitta luckor och schemalägg!
Vi vet alla att trots goda intentioner kan det vara svårt att prioritera sig själv. Det är lätt hänt att något kommer i vägen, och försvinner tillfället kanske även inspirationen rinner ut i sanden. Därför ska du schemalägga din egenvård – vare sig det handlar om trädgårdsarbete, återhämtning eller simning. När du väl bokat in stunder med dig själv, tumma inte på dessa!
Om du ändå upplever att schemat inte går att hålla, försök tänka nytt och gör om schemat istället för att ge upp din tid med dig själv. Det kanske inte fungerade att få en egen stund på kvällen för att barnen just nu har svårt att komma till ro. Men kanske du kan hitta din stund tidigt på morgonen istället?
Eller tillåter din arbetsgivare att du tar ett av dagens möten som promenadmöte, så att du får ihop dina steg? Forskning visar dessutom att vi blir mer kreativa när vi rör på oss jämfört med när vi sitter stilla, och att promenadmöten därför kan vara väl så produktiva.
Ta tekniken till hjälp
Möjligheterna till egenvård har förändrats i och med teknikens utveckling. Idag finns det en uppsjö av appar, aktivitetsarmband och så vidare, som kan stötta med allt från avslappningsövningar till att mäta intervaller.
Sätt dig in i vad som finns och vad du känner dig sugen på att prova. Och glöm inte Elsa-appen, där du både kan sätta upp träningsmål och logga hur du mår.
Mer i Elsa!
Vill du få mer kunskap, inspiration och tips från forskningen, hälso- och sjukvårdspersonal och personer som lever med reumatisk sjukdom? Om du inte redan har gjort det, ladda ner Elsa-appen här: (App Store) eller (Google Play)
Referenser:
patientsakerhet.socialstyrelsen.se/risker-och-vardskador/riskomraden/egenvard/
svenskreumatologi.se/levnadsvaneprojektet/#