Varför drabbas kvinnor oftare av autoimmun sjukdom?

Varför drabbas kvinnor oftare av autoimmun sjukdom?

Att autoimmuna sjukdomar, såsom reumatoid artrit, förekommer oftare hos kvinnor än hos män syns tydligt i statistiken. Men vad beror egentligen detta på? Den internationella tidskriften Nature hjälper oss att förstå de senaste teorierna, som i förlängningen kan leda till bättre behandling för alla, oavsett kön. 

Att ha en autoimmun sjukdom innebär att immunsystemet angriper den egna vävnaden, vilket skapar inflammation. Exempel på vanliga autoimmuna sjukdomar är glutenintolerans, typ 1-diabetes, multipel skleros (MS) och reumatoid artrit (RA). Risken att drabbas av RA, som är den vanligaste diagnosen bland Elsas användare, är två till tre gånger högre hos kvinnor än hos män.

Det är först på senare år som forskningen tittat närmare på könsskillnaderna vad gäller risken att drabbas av autoimmun sjukdom. Fortfarande är de flesta forskare som intresserar sig för könsskillnader kvinnor, men vi jobbar på mångfalden, berättar Rhonda Voskuhl i Nature, juli 2021. 

Rhonda Voskuhl är neuroimmunolog vid University of California, Los Angeles, och ordförande för en organisation som arbetar just för att belysa könsskillnader i forskningen (Organization for the Study of Sex Difference).

Moderkakan en del av svaret?

Teorier om varför vilket kön man tillhör påverkar sannolikheten att drabbas av automimmun sjukdom har handlat om både könshormoner och könskromosomer. Den senaste teorin baseras på en avancerad kombination av hormoner, X-kromosomer och andra fysiologiska faktorer. 

Melissa Wilson, genetiker och evolutionsbiolog vid Arizona State University i USA, och hennes forskargrupp har tagit ett helhetsgrepp om den förhöjda risken hos kvinnor genom att utgå från evolutionen. De har utvecklat en teori utifrån en utmaning som just kvinnokroppen ställs inför – att låta en ny människokropp växa inuti sig utan att stöta bort den som ett främmande objekt. 

Under graviditetens olika faser har kroppen förmågan att reglera immunsystemets aktivitetsnivå. I början av graviditeten, när embryot ska ta sig in i livmodern och etablera sig där, sjunker till exempel immunsystemets aktivitet för att det nya livet inte ska stötas bort. Vidare bildas i moderkakan östriol, ett kvinnligt könshormon, som har en kraftfull antiinflammatorisk effekt.

Färre och senare graviditeter idag än förr

Systemet med moderkakan och dess funktion har utvecklats under hundratusentals år, och under majoriteten av denna period har kvinnor varit gravida under sammantaget flera år. 

Nu för tiden är vi inte gravida lika ofta, och blir dessutom gravida senare, vilket innebär att tiden då vi har en moderkaka i kroppen är mer begränsad. Kanske skulle denna kortare tidslängd kunna göra det mer sannolikt att drabbas av ett autoimmunt tillstånd, menar Wilson och hennes kollegor. 

Teorin väcker många frågor och tankar. Löper kvinnor som inte blir gravida – eller föder färre barn – större risk att utveckla autoimmun sjukdom? Kan åldern då man blir gravid påverka risken? Kan en graviditet i tidig ålder ha en skyddande effekt? Finns det en period i livet då risken för autoimmun sjukdom går att förebygga? Kan i så fall östriol användas för detta?

Rent evolutionärt vore det ett smart drag att kvinnor kan hålla sig friska under graviditeten, och därför är teorier av det här slaget intressanta, menar Rhonda Voskuhl, som också betonar vilka framsteg som gjorts inom forskningen på autoimmuna sjukdomar under de senaste 25 åren. Det finns goda möjligheter till nya behandlingsmetoder framöver, förutspår hon.

Källor:

Why autoimmunity is most common in women, Nature, 14 juli 2021