Nygamla upptäckter om munhälsans roll vid RA

Vi vet alla att det är viktigt att borsta tänderna, för munhälsans skull. Men visste du att det även kan vara viktigt för den generella hälsans skull? Det finns ett samband mellan inflammation i tandköttet och sjukdomar såsom diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, Alzheimers och RA.

Redan de gamla grekerna…

Hade Hippokrates rätt? Hans teori, 400 år f Kr, var att svullna, ömmande leder kunde botas genom att dra ut dåliga tänder. År 1918 hittar vi även en artikel i ämnet. Den beskriver hur en patient, efter ”sterilisering av tandköttet” och ”polering av rotytorna”, tillfrisknar från både sin tandlossningssjukdom och sin artrit (1). Hur tokigt det än kan låta, är hypotesen inte så långsökt som man kanske först tror.

Idag vet vi att patienter med tandlossningssjukdom, så kallad parodontit, är överrepresenterade bland personer med RA (2), och en intensiv forskning pågår för att försöka förstå varför. Forskare vid Karolinska Institutet undersöker om det kan handla om bakterierna i vår mun.

Bakterier – vänner eller fiender?

Det finns över 100 miljarder bakterier i människokroppen. De flesta finns i tarmen, men hela sex miljarder återfinns i munnen. Vi har faktiskt fler bakterier än celler i kroppen. Det kan låta skrämmande, men bakterierna är för det mesta bra för oss. Bakteriesamhället utgör ett ekosystem som hjälper oss att ta tillvara näringen i maten vi äter, skyddar oss från kemikalier vi får i oss, och utbildar vårt immunförsvar (3).

Samtidigt utgör bakterierna ett konstant hot. Störningar i ekosystemet kan leda till så kallad dysbios. Förenklat innebär dysbios att balansen mellan goda och onda bakterier rubbas, och de onda bakterierna tar över. En av dessa onda bakterier är Porphyromonas gingivalis, som vi kommer att återkomma till.

Parodontit – en av världens vanligaste sjukdomar

När de onda bakterierna ökar i antal aktiveras vårt immunförsvar, precis som det är programmerat att göra vid hot utifrån. En komplex kaskad av biologiska reaktioner som ger upphov till inflammation startar, med målet att eliminera faran. Men hos en del personer är det som om bromsen på immunförsvaret inte fungerar, och då är risken stor att inflammationen blir kronisk, vilket är det som händer vid parodontit.

Det första symptomet är blödande tandkött. I ett senare skede kan man få tandlossning eftersom käkbenet bryts ner. Upp till 50% av alla vuxna drabbas av parodontit i olika allvarlighetsgrad. Behandlingen utgörs av mekanisk tandrengöring hos tandhygienist eller tandläkare, alternativt genom kirurgi.

Kan tandbakterier trigga RA?

Studier kan nu visa på en dysbios i munhålan hos personer med RA (4). Dysbiosen finns även hos personer som löper en ökad risk för att utveckla RA (5, 6). Dessa risk-individer har ingen ledinflammation, men de har samma typ av antikroppar som personer med RA har, d.v.s. antikroppar riktade mot kroppens egen vävnad. 

De här antikropparna kan mätas i blodet och är till stor hjälp vid diagnos av RA. Dessutom tror man att de är direkt involverade i sjukdomsprocessen. Experimentella studier visar t.ex. att antikropparna kan framkalla smärta och aktivera celler som bryter ner skelettet (7, 8). Däremot vet man inte hur och varför dessa antikroppar bildas. En hypotes som forskarna vid Karolinska Institutet har är att bakterien som vi nämnde tidigare, P. gingivalis, är involverad.

Vid en tidigare analys av blodprover från nära 2 000 individer med nydiagnostiserad RA, har forskarna upptäckt ett samband mellan förekomst av P. gingivalis och RA-antikroppar (9). I ett pågående projekt undersöker de biopsier från tandkött, för att ta reda på om P. gingivalis kan trigga cellerna i munhålan att producera antikroppar som sedan interagerar med kroppens egen vävnad, vilket kan leda till autoimmun sjukdom, som i fallet med RA.

En möjlighet att påverka

Dagens forskning stödjer idén om en koppling mellan tandbakterier och artrit. Med den här kunskapen dyker förstås frågan upp om man kan påverka sjukdomsförloppet genom att återställa balansen mellan onda och goda bakterier i munnen.

Det saknas idag större kontrollerade studier, men ett antal mindre studier visar sammantaget lovande resultat för personer med RA. Genom att ta bort tandsten och bakterier mekaniskt har man kunnat sänka sjukdomsaktiviteten och nivåerna av inflammatoriska markörer i blodet (10-12). Man har också kunnat se att RA-patienter med parodontit svarar sämre på läkemedelsbehandling än de som inte har parodontit (13).

Vi behöver kanske inte vara så drastiska som på antiken, men det skadar inte att sätta munhälsan i fokus, och börja använda tandtråd.

Källor

1. Sturridge. Case of rheumatoid arthritis treated by ionization of periodontal membrane. Proc R Soc Med 1918, 11 (Odontol Sect): 112–4.

2. Fuggle et al, Hand to Mouth: A Systematic Review and Meta-Analysis of the Association between Rheumatoid Arthritis and Periodontitis. Front Immunol. 2016, 2;7:80

3. Deo and Deshmuk. Oral microbiome: Unveiling the fundamentals. J Oral Maxillofac Pathol. 2019, 23(1): 122–128.

4. Zhang et al. The oral and gut microbiomes are perturbed in rheumatoid arthritis and partly normalized after treatment. Nat Med. 2015, 21(8):895-905.

5. Tong et al. Oral Microbiota Perturbations Are Linked to High Risk for Rheumatoid Arthritis. Front Cell Infect Microbiol. 2020, 22;9:475

6. Cheng et al. Dysbiosis in the oral microbiomes of anti-CCP positive individuals at risk of developing rheumatoid arthritis. Ann Rheum Dis. 2021, 80(2):162-168.

7. Wigerblad et al. Autoantibodies to citrullinated proteins induce joint pain independent of inflammation via a chemokine-dependent mechanism. Ann Rheum Dis. 2016, 75(4):730-8.

8. Krishnamurthy et al. Identification of a novel chemokine-dep. Molecular mechanism underlying RA-associated autoantibody-mediated bone loss. Ann Rheum Dis. 2016, 75(4):721-9.

9. Kharlamova et al. Antibodies to Porphyromonas gingivalis Indicate Interaction Between Oral Infection, Smoking, and Risk Genes in Rheumatoid Arthritis Etiology. Arthritis Rheumatol. 2016, Mar;68(3):604-13

10. Ortiz et al. Periodontal therapy reduces the severity of active rheumatoid arthritis in patients treated with or without tumor necrosis factor. J Periodontol. 2009, 80(4):535–540.

11. Białowąs et al. Periodontal disease and influence of periodontal treatment on disease activity in patients with rheumatoid arthritis and spondyloarthritis. Rheumatol Int. 2020, 40(3):455-463

12. Moura et al. Clinical and microbiological effects of non-surgical periodontal treatment in individuals with rheumatoid arthritis: a controlled clinical trial. Odontology. 2021, 109(2):484-493.

13. Tachibana et al. Does periodontitis affect the treatment response of biologics in the treatment of rheumatoid arthritis? Arthritis Res Ther. 2020, 25;22(1):178.