Olika typer av läkemedel – har du koll?

Olika typer av läkemedel – har du koll?

Metotrexat, kortison, syntetiska och biologiska läkemedel… Det är inte alltid lätt att hålla ordning på vad som är vad. Men vad har egentligen de olika medicinerna för funktion? Elsa reder ut begreppen.

Att vara delaktig i sin behandling är många gånger en nyckel till att må bättre. Om du känner till vilka olika typer av läkemedel som kan komma i fråga vid behandling av reumatisk sjukdom, och på vilket sätt de kan hjälpa dig att må bättre, blir det också lättare att vara aktiv i behandlingen.

De olika läkemedel som du kan komma i kontakt med vid reumatisk sjukdom kan delas in i olika grupper efter hur de fungerar och vad de gör för nytta. Ofta kombineras olika läkemedel för att uppnå önskad effekt. Därför har du sannolikt stött på flera av dem. 

Det finns tre huvudgrupper av läkemedel:

  • långtidsverkande antireumatiska läkemedel (DMARDs)

  • kortison

  • smärtstillande läkemedel

DMARDs bromsar sjukdomen

Kanske har du hört talas om så kallade DMARDs? Förkortningen står för disease modifying anti-rheumatic drugs, och är helt enkelt en annan benämning på långtidsverkande antireumatiska preparat. Dessa läkemedel behövs för att bromsa själva sjukdomsförloppet. De ser till att det överaktiva immunförsvaret som attackerar friska delar av din kropp lugnar sig, och kan ibland göra dig helt symtomfri, åtminstone periodvis. 

DMARDs finns i olika former; vissa i tablettform, andra som spruta, injektionspenna eller dropp.

De långtidsverkande antireumatiska preparaten delas in i undergrupper efter hur de är framställda och fungerar: 

  • syntetiska 

  • syntetiska och målinriktade

  • biologiska

Ibland kan det kännas frestande att sluta med sin långsiktiga antireumatiska behandling för att man helt enkelt känner sig frisk. Ingen av oss vill väl egentligen vara beroende av läkemedel, och kanske har vi en bild av oss själva som någon ”som inte tar medicin i onödan”. En viktig sak att känna till är dock att det är just det långtidsverkande antireumatiska läkemedlet som gör att den reumatiska sjukdomen inte märks av. 

P06-C03-Page13

Kortison dämpar inflammationen

Till skillnad från de långtidsverkande antireumatiska läkemedlen bromsar kortison inte sjukdomen i sig, men ges ofta i början av sjukdomsförloppet för att få snabb kontroll över inflammationen. Kortisonet brukar efter en tid trappas ned för att så småningom sättas ut helt när sedan andra läkemedel börjat få effekt. Detta ska alltid göras i samråd med läkaren. 

Kortison kan tas på flera olika sätt, t.ex. som tabletter, spruta eller dropp. Det är vanligt att få en spruta direkt i en specifik led för att dämpa en lokal inflammation. (1)

Smärtstillande påverkar inte sjukdomsförloppet

Som framgår av namnet lindrar smärtstillande läkemedel själva smärtan. Det är dock viktigt att känna till att de däremot inte påverkar sjukdomsförloppet. 

Det finns smärtstillande läkemedel som endast får dig att känna mindre smärta, och de som även minskar inflammationen. De senare kallas NSAID-preparat, Non-steroidal Anti-Inflammatory Drugs

Smärtstillande läkemedel tas vid behov – när du själv känner att det finns anledning. Tänk på att aldrig kombinera flera NSAID-preparat, eller att ta dem tillsammans med andra smärtstillande läkemedel, utan att rådgöra med din läkare. Den totala dosen kan bli för hög och utsätta dig för onödiga risker. (1)

Oro och tvivel

Att ha funderingar och frågor om sina läkemedel är inget konstigt – det kan till och med vara bra eftersom dina tankar kan hjälpa dig att utvärdera situationen. Det kan vara svårt att veta om läkemedlet fungerar som tänkt – ska du vara nöjd så här, eller skulle du må bättre med en annan medicin?

Biverkningar är en annan faktor som kan skapa osäkerhet. Ska man verkligen behöva stå ut med att må illa eller att vara trött hela tiden? Ibland kan det hjälpa bara att byta form på preparatet, t.ex. från tablett till injektion. 

Se till att ta upp dina frågor med din läkare. Du har rätt att få svar på dem.

Kom också ihåg att det finns väldigt gott om läkemedel, och därför kan det vara värt besväret att försöka hitta vad som passar dig. Läkaren är expert på det medicinska, och du är expert på din upplevelse. Tillsammans kan ni hitta vad som faktiskt fungerar i just ditt fall.

P06-C04-Page12

Källa:

  1. 1177: Läkemedel vid ledgångsreumatism